Idag har jag fastnat ”lite” i jobbtankar. Funderar numera mycket på hur AI skulle kunna underlätta vårt arbete. När man har arbetat många år i yrket är det lätt att tänka att man skriver samma texter om och om igen.
Trots att vi ständigt arbetar på att utveckla arbetet så är det faktiskt samma saker vi gör år efter år, och så ska det vara. Människans behov förändras inte så drastiskt som vi ibland vill ge sken av. Rörelse, trygghet, utmaningar inom olika områden mm är det vi fyller dagarna med på olika sätt.
Idag har jag tagit flera av våra lärloggsinlägg (aldrig några känsliga uppgifter, givetvis) och bett AI om reflektioner samt koppla dem till läroplanen och forskning. Svaren är inget revolutionerande men de lyfter vårt arbete. Synliggör vad vi faktiskt håller på med.
Kanske blir det en hjälp att synliggöra, förutom allt lärande, allt det omätbara? Kanske kan det spara en massa tid för oss till att få möjlighet till att genomföra fler aktiviteter med barnen? Kanske kan AI ge snabb inspiration och vidareutveckling? Kanske kan den ge oss bättre kvalitetsredovisningar? Kanske kan den synliggöra processer som vi annars missar? Kanske kan den bl.a. få mig att vilja utveckla mina texter mer? (Sitter ju tex just nu och skriver denna text.) Kanske får den mig att reflektera än mer över vårt arbete?
Som ett exempel så gav jag en text om bokläsning till AI. Först kommer min text som jag skrev ihop igår, lite stressigt för att hinna. Sen kommer AI:ns reflektion på innehållet.
…………………………
Bokläsning (Min text)
Vi läser väldigt mycket för era barn. Ofta flera berättelser varje dag, både spontant och planerat. Detta ger effekt på flera sätt. Förutom att det är språkfrämjande tränar vi även vår fantasi och föreställningsförmåga. Vi får nya faktakunskaper och blir även bättre på att kunna ifrågasätta påståenden.
Barnen hittar ofta på egna berättelser. Även under matsituationerna hittar vi ofta på nya berättelser tillsammans.
Idag läste vi en ny bok av författaren och illustratören Emma Adbåge. Den heter Naturen och handlar om hur vi människor tänker väldigt kortsiktigt och påverkar naturen. Den ger inga pekpinnar utan får oss istället att tänka själva.
När trädet, i boken, sågades ner reagerade några barn direkt: ”Men tänk om det bor några fåglar i trädet?”
Senare i boken upptäcker vi även att människorna hade behövt skuggan som trädet gav.
Vi kommer att återvända till boken men även fortsätta att läsa en massa andra böcker. Språket är viktigt för att, i längden, kunna delta i ett demokratiskt samhälle.
I princip kan vi våga påstå att vi täcker flera mål i läroplanen när vi läser i denna utsträckning. Vi försöker läsa brett, beröra flera områden och berättelser i olika stilar. Förutom att det är lärorikt har vi även skoj ihop.
Trevlig helg!
……………………………………
Reflektion över vårt arbete med litteratur i förskolan (AI:ns text)
Att regelbundet läsa högt för barnen är en av de mest kraftfulla pedagogiska metoderna vi har tillgång till. I vår förskola använder vi litteraturen både som ett språkutvecklande verktyg och som en väg till att stimulera barns fantasi, kritiska tänkande och faktainhämtning. Genom att vi integrerar högläsning i vardagens olika situationer – både spontant och planerat – skapar vi en lärmiljö där berättelser blir en naturlig del av barnens upplevelser och utveckling.
Vårt val att läsa brett och mångsidigt, med berättelser i olika genrer och teman, gör att vi täcker flera mål i läroplanen. Litteratur ger barnen möjlighet att möta olika perspektiv och utveckla förståelse för sin omvärld. Enligt Lpfö 18 ska förskolan ge barn förutsättningar att utveckla sitt språk, sin fantasi och sin nyfikenhet, samtidigt som de ges möjlighet att samtala och reflektera över det de hör och upplever. Vidare betonas att förskolan ska främja barnens förmåga att uttrycka sig och argumentera, något som direkt kopplas till vårt arbete med högläsning och boksamtal.
Forskning visar att högläsning och samtal om texter har en avgörande betydelse för barns språkutveckling. Enligt Liberg (2006) bidrar högläsning inte bara till att utöka barns ordförråd, utan också till att stärka deras förståelse av språkliga strukturer och sammanhang. Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2014) betonar också hur högläsning i en pedagogisk kontext kan hjälpa barn att utveckla sin förmåga att resonera, reflektera och tolka texter på djupare nivåer. Genom att vi läser mycket och låter barnen delta aktivt i samtal kring litteraturen skapar vi möjligheter för dem att utveckla sitt språk i både sociala och kognitiva sammanhang.
Vår läsning av Emma Adbåges *Naturen* är ett exempel på hur litteratur kan väcka tankar och skapa meningsfulla samtal om viktiga samhällsfrågor. Barnens spontana reflektioner kring trädets betydelse för både fåglar och skugga visar på deras förmåga att tänka kritiskt och göra kopplingar mellan berättelsen och sin egen omvärld. Detta överensstämmer med Vygotskijs teori om att barn lär sig genom social interaktion och dialog. När vi uppmuntrar barnen att ställa frågor, resonera och reflektera över böckernas innehåll stärker vi deras analytiska förmåga och förbereder dem för att kunna delta i ett demokratiskt samhälle. Enligt Lpfö 18 ska förskolan också ge barn möjligheter att utveckla förståelse för hållbar utveckling, något som denna bok och de efterföljande samtalen har gett oss ett naturligt sätt att arbeta med.
Att barnen genom vårt litteraturarbete får möjlighet att utveckla sitt språk är en av de viktigaste faktorerna för deras framtida möjligheter i skola och samhälle. Språk är en förutsättning för delaktighet och självständighet, och genom att fortsätta att läsa, samtala och utforska berättelser tillsammans skapar vi en språkligt rik och stimulerande miljö där barnens tankar och idéer ges utrymme.
Litteratur är inte bara en väg till kunskap – det är också en källa till gemenskap, glädje och nya insikter. Genom att arbeta med högläsning som en naturlig och återkommande del av vår verksamhet bygger vi grunden för barnens kommunikativa och kognitiva utveckling, och vi ger dem verktyg för att förstå och påverka sin omvärld.
#Förskola #AI #Kvalitetsarbete #DigitaliseringIFörskolan #Språkutveckling #Högläsning #BarnsLärande #LitteraturIFörskolan #Reflektion #Pedagogik #LäroplanLpfö18 #HållbarUtveckling #KritisktTänkande #BarnsSpråk #ForskningIFörskolan #PedagogiskDokumentation #Skolutveckling #DemokratiIFörskolan #göteborgsstad #förskoleförvaltningen #tillsammans #SKA #naturen #emmaadbåge #författare #illustratör #klimatförändringar #förskollärare #barnlitteratur #bokläsning
English
French
German
Spanish
Swedish