Inledning
Kortfattat kan vi påstå att en skrift är arbetarlitteratur om författaren kommer från arbetarklassen, skriver om förhållanden i arbetarklassen och/eller skriver till arbetarklassen. De enklaste fallen är när alla tre kriterier uppfylls.
Fast sällan är verkligheten så enkel, vilket Magnus Nilsson visar i sin bok Arbetarlitteratur (2006). Vid första delen av 1900-talet lyftes flera verk fram som just arbetarlitteratur, både välkommet och ovälkommet av författaren. Att prata om klass var ofta en laddad fråga och kan vara så än idag.
Av de litterära verk som lyftes fram var författarna till stor del män. Varför så få kvinnor? Av Nilsson (2006) kan vi läsa flera olika förklaringar till detta bl.a. om kvinnors sämre livsvillkor och att kvinnor oftare skildrade hemmiljöerna vilket inte skattades lika högt.
Maria Sandels Virveln (1913, 1959) är däremot en väldigt tydlig arbetarförfattare. Finns det motiv och skildringar i Virveln som kan hjälpa oss att få syn på fler kvinnliga författare för tiden, oavsett klass, med texter som har gemensamma motiv med arbetarlitteraturen? Vad säger forskning?
Forskningsöversikt
Hinder
I Arbetarlitteratur skriver Nilsson att “det varit svårare för kvinnor i arbetarklassen att få tid över till skrivande, eftersom de ofta varit tvungna att arbeta i stort sett dygnet runt för att ta hand om familjen.” (2006, s.113).
Nilsson skriver också om problematiken att definiera författare som kvinnliga arbetarförfattare då ordet kvinnliga gör att de hamnar utanför. De blir något udda, deras verk blir mer kvinnolitteratur än arbetarlitteratur.
Samtidigt lyfter Nilsson att kvinnorna skildrade oftare proletärernas hemmiljöer och att det möjligtvis beror på att kvinnorna befann sig i dessa miljöer i betydligt större utsträckning än männen. Kvinnorna debuterade oftast senare i livet, pga deras sämre utrymme för att skriva under småbarnsåren, och kvinnors författarskap gjorde sällan att de kunde lämna arbetarmiljön. När männen började författa öppnades nya dörrar för dem så att de kunde lämna proletärlivet bakom sig.
Motiv
Landström anför att Virveln “är en berättelse om ett moraliskt förfall, men också om ett samhälle som tvingar kvinnor att prostituera sig.” (2020 s.155) och att berättelsen även skildrar solidaritet under svälttid, arbeterskor som håller ihop och storstrejken 1909.
Landström låter oss förstå hur viktigt det var med skötsamhet för arbetarrörelsen. “Hel, ren och nykter” (2020, s.158) var det som skulle gynna den nya samhällsutvecklingen. “Skötsamheten var med andra ord ett civilisationsprojekt för arbetarrörelsen.” (2020, s.159).
I Virveln gestaltas konflikten mellan skötsamhet och moraliskt förfall, “Karin som en sorts elitarbetare mot Magda, den förfallna.” (2020, s.161). Men Landström skriver vidare att Sandel inte är deterministisk, det är miljön i fabriken som förstör Magda.
Beata Agrell skriver i Litteraturen og det hellige : urtekst, intertekst, kontekst att “Begreppet skötsamhet inbegrep därför inte bara solidaritet och sammanhållning inom klassen, utan också borgerliga dygder som nykterhet, sedlighet, flit och sparsamhet – dygder som alltså byggde upp arbetarens heder och värdighet” och “i Sandels hela författarskap är ’kvinnlig heder’ ett värde lika heligt som klassolidaritetens.” (2005).
Furuland skriver “Men viktigast var att hennes böcker kartlade de områden, som längst hade försummats inom arbetarlitteraturen, nämligen arbetsprocesserna och livssammanhangen utanför lönearbetets räjonger, särskilt då mödrarnas uthålliga arbete i hemmen för barnens bästa och familjens bestånd. “ (2007)
Arbetarlitteraritet
Under läsningen av Arbetarlitteratur av Nilsson (2006. s.24) inser man att det inte går att fastställa en klar definition av vad arbetarlitteratur är. Definitionen har förändrats över tid och beror även på vem som sätter definitionen.
Nilsson menar att det inte heller är särskilt intressant att ha en färdigställd definition utan mängden definitioner är mer intressanta och vem som står bakom definitionen. Författarnas texter i sig är mer intressanta och vad de står för. Ett verk kan hamna inom flera genrer. tex både skildra mord och arbetarmiljö. Det är lätt att den då mest definieras som en kriminalroman och betydligt mindre som arbetarlitteratur och att den då missas i helheten.
För att bredda synen på arbetarlitteratur och få upp nyfikenheten för fler författare och deras texter är Beata Agrells ingång intressant. Hon talar om en arbetarlitteraritet och genom sin metod att analysera texter utifrån t.ex. klassmotsättningar synliggör hon för genren ny litteratur.
Hon förklarar att “klassperspektivet kan också komma till uttryck i skildringar av arbetarens privata livsvärld: födelse och död sker på olika villkor hos över- och underklassen, liksom ätande, sovande, toalettbesök och andra vardagssysslor. Den arbetarlitterära språkhandling synliggör sådana både materiella och existentiella skillnader.” (2017, s.37).
Emancipation
I publikationen Från Bruket till Yarden: Nordiska perspektiv på arbetarlitteratur vill Bibbi Jonsson utreda “vem som talar till – och skriver för – arbetarklassens kvinnor.” för att “Rimligtvis fanns fler kvinnliga författare på de borgerliga förlagen som talade till arbetarklassens kvinnor.”(2014, s.84).
Likväl som att Sandels böcker lästes av borgarklassens kvinnor, vilket Sandel uttryckt missnöje över, så läste arbetarklassens kvinnor även borgerlig litteratur. Naturligtvis.
Jonsson frågar sig vilka kvinnliga författare som tilltalade arbetarklassen i sin frigörelse, det fanns så få kvinnliga representanter för arbetarklassen. Det fanns gott om kvinnliga debutanter men de klassades som borgerliga författare med borgerlig litteratur. Jonsson förklarar att anledningen till att flera verk inte ansågs vara av arbetarlitteratur var att “Den måste alltså ha en ideologisk tendens som överensstämmer med arbetarrörelsens.” vilket inte alltid var så.
Jonsson förklarar även att omsorg av barn, ofta flertalet barn, band kvinnan vid sin underordnade ställning och litteratur som främst bejakade barnomsorg och livet kring detta inte ansågs frigörande. Några författare ansågs vara klassförrädare.
Jonsson lyfter istället fram flera exempel på litteratur som räknats som borgerlig och skriver “Klassidentitet och klassmedvetande – och könsmedvetenhet – genomsyrar deras romangestalters agerande. Jag hävdar därför att den borgerliga kvinnans frigörelse skulle kunna fungera som inspiration även för arbetarkvinnornas.” (2014, s.91) och på så vis skulle fler författare kunna inbegripas i arbetarlitteraturen eller åtminstone räknas som viktiga för kvinnor i arbetarklassen.
Undersökning
Vad som ofta lyfts fram som väsentliga motiv och skildringar i Virveln är klassolidaritet, kvinnlig heder, mödrars arbete i hemmen för barnens bästa, prostitution och patriarkalt förtryck som männen utövar bl.a. på fabrikerna.
Sandel beskrivs ofta som starkt moraliserande och moralen är tydlig i Virvel. Men Landström framför att Sandel menar att det är fabrikerna som förstör kvinnorna, inte att de är födda onda.
Prosititution och alkoholism är vanligt förekommande i litteratur om arbetarklassen, både som beskrivningar av men även frigörelsen från detta moraliska förfall. Som forskning beskriver var det viktigt för arbetarrörelsen att via litteraturen bilda arbetarklassen och göra sig “hela och rena” för att kunna ta ansvar för samhället.
Kvinnors sexualitet har alltid varit under granskande och moraliserande. I Sandels Virveln skildras denna rädsla för kvinnors sexuella frigörelse. Trots ett moraliserande finns även en känsla av försvar för sexualiteten och moraliserandet hamnar mest på konsekvensen av frigjordheten, ofrivilliga graviditeter, och ett försvar för att det inte är kvinnans fel, det är miljön.
Bildningsivern som finns i Virvel om kvinnlig heder blir på detta sätt en kollektiv plikt att akta sig för konsekvensen av sexualliteten för att kvinnorna tillsammans ska kunna resa sig ur fattigdomen.
Detta motiv bör kunna hittas på liknande sätt i borgerlig litteratur, att som kvinnor vara skötsamma och bilda sig för att tillsammans kunna motsätta sig patriarkalt förtryck av män, oavsett samhällsklass.
På chokladfabriken utsätts kvinnorna för förtryck av ledningen på flera sätt. Det finns konflikter mellan kvinnorna men när det väl blir allvar stöttar de varandra mot ledningen, mot männen.
Denna solidaritet kan först tolkas som en klassolidaritet, vilket det kanske till mesta dels är. Ur ett intersektionellt perspektiv handlar förtrycket på fabriken om mer än klassförtryck. Olika maktordningar förstärker varandra och här blir männens makt över kvinnorna också tydlig. Solidariteten mellan kvinnorna är alltså inte enbart ett uttryck för klass utan även kön, och framför allt i förstärkning av varandra.
Arbetarrörelsen hade ett starkt fokus på män och männens livs- och arbetsförhållanden men i Virveln blir det tydligt att Sandel blir en röst för att alla måste inkluderas i kampen för arbetarklassen, oavsett kön.
Solidariteten mellan kvinnor bör kunna hittas i flera litterära verk för tiden. Det fanns massor av debutanter under denna tidsperiod och förhoppningsvis bör det vara lätt att hitta fler som skrivit om “kvinnorna också” oavsett klass. Kvinnors rättigheter är väsentlig i alla samhällsklasser.
Sandel skildrar arbetarklassens familjeliv och dess misär på flera sätt. Fattigdom, trångboddhet, oro för moraliskt förfall, ofrivilliga graviditeter och oron för barnens överlevnad.
Som Agrell beskriver så kommer klassperspektivet till uttryck i skildringar genom olika villkor i vardagen. Ätande, sovande och toalettbesök får olika innehåll i skildringar beroende samhällsklass. Ett klassmedvetande synliggör detta, men det behöver inte nödvändigtvis vara av arbetarklassen själv. Borgarklassen kan vara mer eller mindre vetande om skillnaderna men i litteraturen kan det ändå bli synliggjort.
Det bör alltså finnas många texter som skildrar dessa ojämlikheter i vardagslivet, inte enbart i arbetarlitteraturen. Dessa texter kan ha bidragit till en ökad klassmedvetenhet. En medvetenhet som var viktig för arbetarrörelsen. Den borgerliga litteraturen har alltså mest troligt bidragit till en ökad klassmedvetenhet, mer eller mindre medvetet.
I Virveln är trångboddhet och fattigdom viktiga inslag och det blir lätt att förstå att det blir svårt för kvinnor att förbättra sina villkor. Bildning hyllas samtidigt som förutsättningarna är svåra.
Virveln skildrar genom sin realism flera hinder för kvinnor, i verkligheten, att bryta sig loss. Huvudansvaret för hem och barn gör det nästan omöjligt att få tid till egen förkovran eller för den delen eget skrivande.
Jag vill nämna Virginia Woolfs Ett eget rum (1929) för att hon där framför något som är gemensamt för alla kvinnliga författare, oavsett samhällsklass. Hon lyfter inte enbart vikten av ett eget rum, ett eget utrymme i tid, plats för att få skrivro. Hon framför även hur viktigt det är att kvinnor har resurser i form av pengar. Kanske är det också just därför som de kvinnliga arbetarförfattarna, som Nilsson nämner, har “varit ensamstående och självförsörjande” (2006, s113). Trots få resurser har dessa kvinnor kunnat bestämma själv över de ören som blev över.
Att det var svårt för kvinnor ur arbetarklassen att få möjlighet att skriva litteratur är ett av argumenten som jag tycker är viktigt till varför vi behöver hitta fler texter som är intressanta i samtal kring arbetarlitteratur. Både Jonsson och Agrell har lyft flera intressanta författare som är värda att lägga till läslistan.
Avslutning
Har jag svarat på min frågeställning? Delvis. Jag har pekat på några motiv som finns i Virveln som är intressanta att hitta i annan litteratur för tiden. Jag har däremot inte lyft fram enskilda författare att titta närmre på. Det överlåter jag till läsaren att hitta, via forskning eller egen nyfikenhet.
Källförteckning
Agrell, Beata (2005). “Modernitet, sekularisering och heliga värden i det tidiga 1900-talets skandinaviska litteratur.” i Litteraturen og det hellige : urtekst, intertekst, kontekst. Sidor: 179–201. redigeret af Ole Davidsen i samarbejde med Kirsten Nielsen, Stefan Klint og Rolv Nøtvik Jakobsen. Acta Jutlandica. Teologisk serie
Agrell, Beata (2017). “Arbetarlitteratur och arbetarlitteraritet. Metoddiskussion med tillämpningar” i Hva er arbeiderlitteratur? Begreosbruk, kartleggning og forskningstradisjon. Sidor: 33 – 52. Bergen: Alvheim & Eide
Agrell, Beata (2019). “Maria Sandel och folkbildningen. Inte bara vett och vetande – Bildningens betydelse” i Maria Sandels författarskap. Stockholm: Maria Sandelssällskapet
Furuland, Lars (2007). Maria Sandel (1870-1927). https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/SandelM/presentation,
Hämtad 2024-01-04. Litteraturbanken
Jonsson, Bibi; Nilsson, Magnus; Sjöberg, Birthe; Vulovic, Jimmy (2014). “Vem talar till – och skriver för – arbetarklassens kvinnor? Om klassidentitet, klassmedvetande och mancipation hos trettiotalets kvinnliga författare” i Från Bruket till Yarden: Nordiska perspektiv på arbetarlitteratur. Lund: Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet
Landström, Rasmus (2020). Arbetarlitteraturens återkomst. Stockholm: Verbal
Nilsson, Magnus (2006). Arbetarlitteratur. Lund: Studentlitteratur
Sandel, Maria (1913, 1959). Virveln. Stockholm: Tiden-Barnängen Tryckerier AB
Woolf, Virginia (1929, 2022). Ett eget rum. Stockholm: Modernista
